Kapitel I – ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

CER-direktivet, Kapitel I.

1.Lagtext#

Artikel 1 – Innehåll och tillämpningsområde#

a) fastställs skyldigheter för medlemsstaterna att vidta särskilda åtgärder som syftar till att säkerställa att tjänster som är nödvändiga för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner eller central ekonomisk verksamhet inom tillämpningsområdet för artikel 114 i EUF-fördraget tillhandahålls på ett obehindrat sätt på den inre marknaden, särskilt skyldigheter för att identifiera kritiska entiteter samt för att stödja kritiska entiteter i uppfyllandet av de skyldigheter som åläggs dem,

b) fastställs skyldigheter för kritiska entiteter som syftar till att stärka deras motståndskraft och förmåga att tillhandahålla tjänster som avses i led a på den inre marknaden,

c) fastställs regler

i) om tillsyn av kritiska entiteter,

ii) om efterlevnadskontroll,

iii) för identifiering av kritiska entiteter av särskild europeisk betydelse samt om rådgivande uppdrag för att bedöma de åtgärder som sådana entiteter har infört för att uppfylla sina skyldigheter enligt kapitel III,

d) inrättas gemensamma förfaranden för samarbete och rapportering om tillämpningen av detta direktiv,

e) fastställs åtgärder i syfte att uppnå en hög grad av motståndskraft för kritiska entiteter, för att säkerställa tillhandahållande av samhällsviktiga tjänster i unionen och förbättra den inre marknadens funktionssätt.

2. Detta direktiv ska inte vara tillämpligt på frågor som omfattas av direktiv (EU) 2022/2555, utan att detta påverkar tillämpningen av artikel 8 i det här direktivet. Med beaktande av förhållandet mellan kritiska entiteters fysiska säkerhet och cybersäkerhet ska medlemsstaterna säkerställa att det här direktivet och direktiv (EU) 2022/2555 genomförs på ett samordnat sätt.

3. Om det enligt bestämmelser i sektorsspecifika unionsrättsakter krävs att kritiska entiteter ska vidta åtgärder för att stärka sin motståndskraft och om de kraven erkänns av medlemsstaterna som åtminstone likvärdiga med de motsvarande skyldigheter som fastställs i detta direktiv, ska de berörda bestämmelserna i detta direktiv, inbegripet de bestämmelser om tillsyn och efterlevnadskontroll som fastställs i kapitel VI, inte vara tillämpliga.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 346 i EUF-fördraget ska information som är konfidentiell enligt unionsregler eller nationella regler, såsom regler om affärshemligheter, utbytas med kommissionen och andra relevanta myndigheter i enlighet med detta direktiv endast när sådant utbyte är nödvändigt för att tillämpa detta direktiv. Den information som utbyts ska begränsas till vad som är relevant och proportionerligt för ändamålet med utbytet. Vid informationsutbytet ska informationens konfidentialitet och kritiska entiteters säkerhetsintressen och kommersiella intressen bevaras samtidigt som medlemsstaternas säkerhet respekteras.

5. Detta direktiv påverkar inte medlemsstaternas ansvar att skydda den nationella säkerheten och försvaret eller deras befogenhet att skydda andra väsentliga statliga funktioner, inbegripet att säkerställa statens territoriella integritet och upprätthålla lag och ordning.

6. Detta direktiv är inte tillämpligt på offentliga förvaltningsentiteter som bedriver verksamhet på områdena nationell säkerhet, allmän säkerhet, försvar eller brottsbekämpning, inbegripet utredning, upptäckt och lagföring av brott.

7. Medlemsstaterna får besluta att artikel 11 och kapitlen III, IV och VI, helt eller delvis, inte är tillämpliga på särskilda kritiska entiteter som bedriver verksamhet på områdena nationell säkerhet, allmän säkerhet, försvar eller brottsbekämpning, inbegripet utredning, upptäckt och lagföring av brott, eller som uteslutande tillhandahåller tjänster till de offentliga förvaltningsentiteter som avses i punkt 6 i den här artikeln.

8. De skyldigheter som fastställs i detta direktiv får inte medföra tillhandahållande av information vars utlämnande skulle strida mot väsentliga intressen i fråga om medlemsstaternas nationella säkerhet, allmänna säkerhet eller försvar.

9. Detta direktiv påverkar inte tillämpningen av unionsrätt om skydd av personuppgifter, i synnerhet Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (28) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG (29).

Artikel 2 – Definitioner#

I detta direktiv gäller följande definitioner:

1. kritisk entitet: en offentlig eller privat entitet som har identifierats av en medlemsstat i enlighet med artikel 6 som tillhörande en av de kategorier som anges i den tredje kolumnen i tabellen i bilagan.

2. motståndskraft: en kritisk entitets förmåga att förebygga, skydda mot, reagera på, stå emot, begränsa, absorbera, anpassa sig till och återhämta sig från en incident.

3. incident: varje händelse som kan medföra en betydande störning, eller som medför en störning, av tillhandahållandet av en samhällsviktig tjänst, inbegripet när den påverkar de nationella system som skyddar rättsstatens principer.

4. kritisk infrastruktur: en tillgång, en anläggning, utrustning, ett nätverk eller ett system, eller en del av en tillgång, en anläggning, utrustning, ett nätverk eller ett system, som krävs för tillhandahållandet av en samhällsviktig tjänst.

5. samhällsviktig tjänst: en tjänst som är avgörande för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, ekonomisk verksamhet, folkhälsa och allmän säkerhet, eller miljön.

6. risk: risk för förlust eller störning orsakad av en incident, som ska uttryckas som en kombination av omfattningen av förlusten eller störningen och sannolikheten för att incidenten inträffar.

7. riskbedömning: den övergripande processen för att fastställa arten och omfattningen av en risk genom att identifiera och analysera potentiella relevanta hot, sårbarheter och faror som skulle kunna leda till en incident och genom att utvärdera den potentiella förlusten eller störningen i samband med tillhandahållandet av en samhällsviktig tjänst till följd av den incidenten.

8. standard: en standard enligt definitionen i artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 (30).

9. teknisk specifikation: en teknisk specifikation enligt definitionen i artikel 2.4 i förordning (EU) nr 1025/2012.

10. offentlig förvaltningsentitet: en entitet som erkänts som sådan i en medlemsstat enligt nationell rätt, med undantag för rättsväsendet, parlament och centralbanker, och som uppfyller följande kriterier:

a) Den har inrättats för att tillgodose behov i det allmännas intresse och har inte industriell eller kommersiell karaktär.

b) Den har ställning som juridisk person eller har lagstadgad rätt att agera för en annan entitet som har ställning som juridisk person.

c) Den finansieras till största delen av statliga myndigheter eller av andra offentligrättsliga organ på central nivå, står under administrativ tillsyn av dessa myndigheter eller organ, eller har ett förvaltnings-, lednings- eller tillsynsorgan där mer än hälften av ledamöterna utses av statliga myndigheter eller av andra offentligrättsliga organ på central nivå.

d) Den har befogenhet att rikta administrativa eller reglerande beslut till fysiska eller juridiska personer som påverkar deras rättigheter när det gäller gränsöverskridande rörlighet för personer, varor, tjänster eller kapital.

Artikel 3 – Minimiharmonisering#

Detta direktiv hindrar inte medlemsstaterna från att anta eller behålla bestämmelser i nationell rätt som syftar till att uppnå en högre grad av motståndskraft för kritiska entiteter, förutsatt att sådana bestämmelser står i överensstämmelse med medlemsstaternas förpliktelser enligt unionsrätten.

2.Tolkning#

Ingen tolkning tillagd ännu.